STORMY MORNING
Kategori: Allmänt
Kan helt ärligt medge att jag faktiskt nästan saknat tiden som varje dag spenderas i dessa slitna och nedskitade säten. Eller ja, det jag saknat mest är tryggheten av en rutin.
Varje morgon då jag kommer insusande på perrongen kan man lita på att möta sina fellow pendlare, vars nunnor är lika bekanta som ansiktena på min egna familj. Vi har exempelvis mannen som aldrig bär något annat än kortbyxor, oberoende av väder. Snubben som alltid har på sig jeans och kavaj, med en praktfullt blond kalufs på huvudet. Killen jag tror mig känna, men inte vågar hälsa på vilket resulterat i 5 veckor av fundersamt sneglande, från bägges håll.
Att se alla dessa välbekanta ansikten ger lite trygghet i att även om det är absolut mayham där hemma, snurrar jorden fortfarande och mina pendlarkompisar kommer nästa morgon finnas på perrongen.